Detta året har vi mer än gång hört politikerna säga att Sverige har en urstark ekonomi. Det är förvisso sant, men det alla tycks ha glömt är att reporäntan samtidigt är rekordlåg. Om reporäntan inte har någon som helst inverkan på sveriges ekonomi, varför sänkte man den då? Och om nu ekonomin är stark, har reporäntan ingenting med detta att göra? Magdalena Andersson målar upp Socialdemokraterna som bäst i klassen på ekonomi när de egentligen haft en extrem medvind. Om de förlorar valet känns det lämpligt att riksbanken höjer reporäntan igen?

För tre år sedan, 2014 sänkte riksbanken och Stefan Ingves för första gången i Sveriges historia reporäntan till 0%. Året efter kastade man om hela spelplanen och införde minusränta, det satte skruv i huvudet på alla som började fundera på vad detta innebär i teorin. Lite humoristiskt pratade vi bland privatspararna om att alla måste ta ut sitt kapital och lägga i madrassen för att vägra banken att ta ut ränta av oss (Aftonbladet 2015, Ingen minusränta på ditt sparkonto). Hade alla svenskar tagit ut sina pengar skulle det skapat en ekonomisk kris i Sverige, bankerna behöver våra pengar för att få låna pengar av riksbanken.

Historisk reporänta

Reporäntan historiskt i Sverige 1994-2017

Källa: Riksbanken - Räntor och valutakurser

Orsaken till att man sänkte reporäntan var att man såg hur Sverige gick in i tuffare tider med en låg inflation runt 0% (runt 2% är rekommenderat) och en svag tillväxt och sjunkande oljepris. Tillväxttakten var för låg och syns i inflationsgrafen nedan. Om vi jämför stigningstalet (ökningen över tid) åren 1998, 2009 och 2015 ser vi en stor skillnad på återhämtningen. Under åren 2013-2015 hade vi fortfarande en låg inflation, återhämtningen tog för lång tid helt enkelt. 2014 sänkte riksbanken reporäntan, strax därefter ser vi att inflationen stiger i samma takt som vid åren 1998, 2005 och 2009.

Historisk inflation

Inflationen historiskt i Sverige 1994-2017

Källa: SCB - Konsumentprisindex (KPI)

Sveriges ekonomi fungerar som ett hjul där reporäntan är bromsen. En hög reporänta innebär att bromsen ständigt bromsar i en nedförsbacke medan en låg reporänta släpper på bromsen. När det går sämre för Sverige kan man släppa på bromsen (reporäntan) för att får upp rullningen igen. Med en minusränta handlar det snarare om att med hjälp av bromsen få hjulet att rulla, en inverterad broms, en anti-broms, riksbanken kastar in clowner som skojar igång en härlig stämning.

Socialdemokraternas reporäntevåg

Minusränta var just vad riksbanken presenterade och man lyckades sätta fart på ekonomin i Sverige igen. Nu ser vi konsekvenserna av den låga reporäntan som fått ekonomin att blomstra. Detta älskar Socialdemokraterna att prata om, hur man gjorde sveriges ekonomi urstark när det egentligen var riksbanken och Stefan Ingves som pumpade sveriges ekonomi full med anabola.

Vad leder då detta till? Socialdemokraterna har fått åka snålsjuts på en ekonomi som egentligen inte är så stark, men tack vare kraftfulla ekonomiska tilltag från riksbanken nu använder ekonomin för att statuera exempel under ett valår. Som att skaffa respekt på skolgården genom att visa upp din brorsas muskler. Vidare framöver ser det inte bättre ut än att en vi går in i en tuffare ekonomisk tid igen (om två år 2020?), passande nog har Socialdemokraterna tur om de förlorar valet då de ännu en gång kunna skylla på alla andra.

Fått nog av reporäntan?

Lär istället känna Lafferkurvan som behandlar relationen mellan skattetryck och skatteintäkter.